Tommi återfick glöden för innebandyn

Skriven av Mårten Andtbacka

torsdag, 30 april 2020 21:08

Under ett par säsonger i början på 2010-talet spelade Tommi Ahola med Blue Fox i Divari, men vad hände sen? Efter många år med skador gjorde han under säsongen som gick en av sina bästa säsonger någonsin i moderklubben Pirkkalan Pirkat.

Tommi Ahola gjorde två bejublade säsonger i Blue Fox.
Foto: Glenn Hägg

Tommi Ahola från Birkala kom inför säsongen 2010-2011 till Blue Fox. För de flesta var han ett oskrivet kort även om han hade ligaerfarenhet med både Pirkkalan Pirkat och Koovee från Tammerfors. Det var studier i Seinäjoki som förde Tommi till Österbotten och tack vare att Blue Fox hade farmavtal med SPV kom han till Nykarleby. Det får vi vara tacksamma för eftersom han på 39 matcher stod för smått otroliga 57 mål och 23 assist, totalt 80 poäng. Han snittade alltså två poäng per match. Det är inte många i Blue Fox som gjort det genom åren.

Tommi arbetar numera med sitt eget företag FysioToma.
Foto: FysioToma

Jag ringer upp Tommi som numera bor i hemkommunen Birkala, sydväst om Tammerfors. Där driver Tommi företaget FysioToma, för det var nämligen till fysioterapeut som han utbildade sig i Seinäjoki.
- Jag startade företaget när jag flyttade tillbaka hit till Birkala 2014. Till att börja med jobbade jag på en massa olika ställen runt om i Tammerfors. För tre år sen skaffade vi egna utrymmen och för ett och ett halvt år sen flyttade vi till de utrymmen där vi är nu.

Har coronakrisen påverkat ditt företag?
- Speciellt i början var det ingen som vågade boka tider. Vi är i ett köpcenter och där vågade man knappt andas, men nu har det lite normaliserats. Idag har jag jobbat åtta timmar, men imorgon blir det lite mindre.

Jag har för mig att Tommis fru är hemma från Österbotten och det kan han bekräfta för mig.
- Det stämmer Sanna är hemma från Alahärmä. Vi gick på samma klass när vi utbildade oss till fysioterapeuter. Jag hade aldrig varit riktigt intresserad av skolan, men när hon var på samma klass blev det plötsligt väldigt intressant att gå till skolan säger Tommi med ett skratt.

När var du senast till Alahärma?
- För två veckor sen. Sannas mormor bor ensam och en av våra två hundar var där för att hålla henne sällskap. Vi hämtade hem hunden för två veckor sen.

Tommi och Sanna Ahola jobbar tillsammans på FysioToma.
Foto: FysioToma

Vad har då Tommi för minnen av tiden i Blue Fox?
- Jag måste nog säga att jag har mina bästa minnen av innebandy från den tiden. Jag var något av en hobbylirare när jag kom till Blue Fox, trots att jag hade spelat i ligan. Johnny Ojala och kanske fram för allt Jori Isomäki hade stor inverkan på att jag började satsa på innebandyn.

- Tyvärr har jag inte kontakt med någon av Blue Foxarna från den tiden. På sociala medier ser jag förstås när någon postar något, men inte annars. Jo, förresten Mikael Enlund skickar ibland konstiga meddelanden och Sami Saari träffade jag för ett par år sen på Ikea.

Tommi säger att kedjan med Kim Nyström och Johnny Ojala är den bästa som han spelat i.
Foto: Glenn Hägg

När Tommi spelade i Blue Fox bildade han anfallskedja med Johnny Ojala och Kim Nyström. Bakom dem fanns oftast backparet Jori Isomäki och Tobias Brännbacka.
- Där måste jag säga att det är bästa femman jag har fått spela tillsammans med under en längre tid. Jag spelade några matcher med SPV:s första kedja och där var det förstås bra killar, men av de kedjor jag spelat länge med är den i Blue Fox den bästa.

Tommi uppskattar fortfarande publiken i Stjärnhallen.
Foto: Glenn Hägg

Under sin andra säsong i Nykarleby hade Tommi egentligen kontrakt med SPV, men eftersom han varit skadad fick han spela sig i form med Blue Fox.
- Många skulle ta det som bakslag att bli skickad till farmlaget, men jag kom alltid med glädje tillbaka till Blue Fox. Jag ser ännu Blue Fox som en av mina höjdpunkter i karriären.
- Sen måste jag säga att publiken i Stjärnhallen verkligen var något utöver det vanliga. Den visade sin uppskattning med applåder och man märkte att det fanns ett stort intresse för sporten. Det uppskattar man som idrottare.

Efter den första säsongen med Blue Fox fick Tommi kontrakt med SPV och han spelade tre säsonger med dem. Det blev två FM-guld på tre säsonger.
- Det var riktigt fina år i SPV. De hade länge haft samma lag och var på topp. Första säsongen var min bästa, sen fick jag skadebekymmer, men trots det kommer jag ihåg de åren med värme.

Tommi Ahola vann två FM-guld med SPV. Här syns han fira det första av dessa.
Foto: Glenn Hägg

Tommi flyttade efter det tillbaka till Tammerforstrakten och spelade en säsong med Classic och två säsonger med Koovee i ligan.
- Vi hittade något av orsaken till mina skadebekymmer inför säsongen med Classic. Vi tog bort en del av min träning och jag var kanske inte i ligaskick även om det gick helt okej. Första säsongen med Koovee gick poängmässigt bra medan den andra säsongen inte var mina bästa stunder. Jag hade höga förväntningar, men det gick inte som jag hade hoppats.
- Det var verkligen tungt efter andra säsongen med Koovee och efter sista matchen hade jag bestämt att det här var min sista match som innebandyspelare. Det tog ett halvår innan jag ens rörde en innebandyklubba.

Efter det började de höra av sig från Tommis moderförening Pirkkalan Pirkat som då spelade i division två.
- Efter diskussioner lovade jag att spela hemmamatcher om jag inte behövde träna. Tydligen hade jag så pass bra gamla meriter att det gick igenom.
- Andra säsongen var jag på några träningar och när vi kvalade till Divari började känslan för innebandyn återvända.

Tommi återfick glöden för innebandyn när han återvände till moderföreningen Pirkkalan Pirkat.
Foto: Jari Mäki-Kuutti

Pirkat tog steget upp till Divari inför säsongen 2019-2020 och Tommi genomgick en stor förändring.
- Under sommaren överraskade jag mig själv genom att bli intresserad av träning. Jag började träna med en kompis som tränar fitness. Trots att jag kände att det inte var rätt träningsform för mig fick jag ett träningssug. Jag deltog under sommaren i lagets alla barmarksträningar och innebandyträningar. Med ett par veckor till säsongsstart lovade jag vara med i truppen.

Tommi gjorde en av sina bästa säsonger och med 28+17=45 poäng på 25 matcher i grundserien slutade han på en nionde plats i poängbörsen.
- Jag har så många dåliga säsonger bakom mig, så jag ville verkligen visa att jag fortfarande kan. Nu har jag igen fått smak för innebandyn. Jag har inte lovat något ännu, men med största sannolikhet fortsätter jag spela. Det beror förstås på om någon vill ha mig säger Tommi med ett skratt.

Tommi har alltid spelat med nummer 41 på ryggen, varför detta nummer?
- Det är samma nummer som ishockeyspelaren Raimo Helminen spelade med. Jag har haft samma sen ungdomen. Raimo har alltid varit nummer ett för mig. En annan spelare som jag sett upp till är Sami Koski i SPV. Man kan ha olika åsikter om honom som idrottare, men jag är av den åsikten att som innebandyspelare har han varit en av de bästa i världen.

Du debuterade som 17-åring i innebandyligan. Vilka råd skulle du idag ge till en 17-årig Tommi?
- Ja-a, det skulle inte ha så mycket med innebandyn att göra, men allt annat. Jag skulle trots allt nog säga, koncentrera dig på idrotten, det andra kan du koncentrera dig på senare. När jag var 17 var det så mycket annat som var intressant. Tänk om jag hade fått smak för träning i ett tidigare skede?

Tommi ligadebuterade säsongen 2006-07 som 17-åring med Pirkkalan Pirkat.
Foto: Mika Hilska

Om du blir strandsatt på en öde ö och du får välja en före detta lagkamrat från Blue Fox som sällskap, vem skulle du välja och varför? Efter en stund av fundering svarar Tommi.
- Jag skulle välja Jarno Pahkakangas. Han kan bygga vad som helst och han är så stark att han kan hugga träd med bara händerna.

Har du varit med om några bra practical jokes under din karriär?
- Jag kan inte komma på något säger Tommi och frågar frun Sanna om råd. Jag kommer ihåg en gång när jag skulle bli intervjuad för Blue Fox YouTube-kanal och så började intervjun helt på svenska och jag förstod ingenting. Sen kommer jag ihåg en gång i bussen med Blue Fox. Det var någon av de svenska killarna i laget som gick fram till mikrofonen och började berätta något på svenska. Med jämna mellanrum sade han mitt smeknamn Toma och alla skrattade. Jag förstod inget av det som sades, men det var bara att skratta med.

Har du några hälsningar till Blue Fox alla följare?
- Ni har en fin förening som det lönar sig att heja på!

Tommi Aholas poäng i innebandyligan och Divari.